Puts väck

Jag önskar att jag hade kvar den där härliga känslan jag hade tidigare i veckan. Icke.

Det är skit, rent utsagt. På alla fronter.

Jag förklarar krig mot allt och alla, och allt och alla som pratar med mig just nu förtjänar det. (Eller kanske inte, men det känns så).

Jag vill skriva av mig skiten, men då tar väl någon illa upp. Jag vill bara få var den jag är, men det är tydligen inte heller okej.

Men whatever.

Det är säkert bra imorgon igen.