Att krackelera

Nu är det snart bara en vecka kvar innan jullovet. Såhär nära de stora loven är det alltid väldigt hårt. Stressigt.

Bildens källa.

Det var just på grund av den här stressen som jag idag en kort stund i morse totalt föll ihop. Jag var tvungen att låsa in mig på toaletten och gråta.

Jag vet att det blir så ibland. Jobbet blir övermäktigt. Man behöver en stund att bara andas, tänka på något annat och bara koppla av. Förutom mina fantastiska kollegor som kom till min undsättning idag, ser jag fram emot kvällens PT-pass också. Tänk vad skönt att motion kan bli en sådan avkoppling, fast man svettas mängder.

I övrigt jobbar jag på ett inlägg med ett foto i timmen, typ. Det kommer upp senare ikväll!

Annonser

En reaktion på ”Att krackelera

  1. Usch då, inte kul att bryta ihop! :/ Men det behövs väl lite då och då för att kroppen/hjärnan ska få en urladdning. Skönt att du kan hitta avkoppling i träning, det gör jag med, helt underbart!

    Angående det med jogga 5 km, kul att du bestämt dig för att satsa på det och har ett mål! Jag vet inte riktigt om jag är rätt person att ge tips, jag är ju värsta nybörjaren. Eller kanske just därför är jag rätt person att tipsa, för jag minns så färskt hur det varit nu i början, haha. Jag skulle tipsa om att börja testa på löpbandet. Om du brukar promenera på ett sånt nu, så testa att höja hastigheten liiite bara och känna hur det känns att jogga. Det kanske går lättare än du tror. Första gången jag testade (i oktober) hade jag löjligt låg hastighet, numera powerwalkar jag i högre hastighet än jag joggade då, men det kvittade. För i den hastigheten kunde jag jogga, jag kunde hålla mig i rörelse, jag klarade av det. Vilket gav mig ett enormt självförtroende. Första gången kom jag drygt 3 km tror jag, och efter det gick det bara bättre och bättre, det tog bara ett par veckor innan jag var uppe i 5 km. Visserligen fortfarande inte i höga hastigheter (7.8 km/h var första gången) men det kvittade, huvudsaken var att jag klarade det! Efter det gick det ännu bättre, orkar lite snabbare varje gång. Nu är jag som jag skrivit i min blogg, uppe i 9.5 km/h i snitt på 5 km. Det roliga med jogging är att det går så fort att göra framsteg! Det är verkligen jag ett bevis på, som för drygt två månader sen inte kunde jogga alls.

    Så jag säger, testa dig fram, strunta i om hastigheten bara är nån halvkilometer mer än det du brukar gå i, bara du testar att jogga och får självförtroendet! 🙂 Lycka till! Uppdatera mig gärna hur det går!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s