Att existera i musiken

Jag lever inte just nu – jag existerar. Det får vara så just nu. Det är allt jag mäktar med. Därför händer det inte så mycket här. Jag är oerhört glad för alla kommentarer. De värmer mer än jag någonsin kan förklara. ♥

Speciell dag

Vårt internet ligger nere, vilket orsakar en del logistiska problem här hemma. Tur att man kan blogga från mobilen. 😉

Idag firar jag och mannen tre år tillsammans! ♥ Helt otroligt hur snabbt de här åren gått. Ikväll ska vi fira detta tillsammans med goda vänner. Det blir middag och bowling, supermysigt!

20121027-152725.jpg
Jag och mannen i mitt liv, augusti 2012

Jag har laddat med träning i morse. Inget nytt rekord idag, men jag kunde höja vikterna på flera maskiner. Yay! Apropå vikt och träning, min nya väglag kommer i fortsättningen vara fredagar. Veckans resultat är -0,9 kg.

20121027-153114.jpg

Nu väntar hockey innan vi ger oss ut. Trevlig lördag allihopa!

Kalla fötter?

Jag skrev ju igår om min väl som blivit singel igen. Jag funderade vidare kring det där igår kväll, och inatt, och insåg att jag väldigt ofta tycker att det är lika jobbigt som den som faktiskt blir lämnad, men självklart på ett annat sätt.

Jag blir orolig hur såna stora saker påverkar mitt liv och umgänge. Självklart står jag bakom henne, och stöttar henne till hundra procent, hon förtjänar verkligen att vara lycklig! Samtidigt sörjer man att man inte kommer göra vissa saker med de båda två längre. Och om killen kommer åka till fotbolls-EM i sommar, vilket vi misstänker… Ja, då kommer det ju kännas heltokigt!

Konstigt, de två framstod som ett stabilt par. Inte perfekt, inte utan meningskiljaktigheter, men ändå stabila. Tydliga. Och om det var någon som skulle göra slut trodde vi nog alla att det var hon i så fall. Det här kom helt enkelt som en chock.

Om min text är lite osammanhängande är det för att jag sovit illa och drömt konstiga saker. Jag pratade själv med min kille igår, och verkligen poängterade att jag vill att han ska vara öppen och berätta om det är så att han inte känner sig bekväm i vårt förhållande. Ge mig i alla fall en chans att jobba på problemen i så fall!

Å ena sidan är jag glad att det inte är jag, men å andra sidan lider jag så oehört med henne. De hade ju pratat bröllop, barn och adoption. De var på väg att flytta ihop och köpa bostad tillsammans. Kalla fötter kanske? Tråkigt är det i alla fall!

Turbulent natt

Jag blev väckt i natt halv fyra av att en vän ringde och behövde min hjälp. Förhållandet hade kraschat och vännen visste inte vad h*n skulle göra. Självklart åkte vi dit.

Jag och pojkvännen kom hem igen vid halv sju. Har sovit lite, men känner mig helt konstig ändå. Ska försöka antingen ta en powerwalk eller Zumba så man blir människa igen! 😛