Alla har inte samma tur

Jag känner mig väldigt tacksam och ödmjuk inför den hjälp jag fått genom den svenska sjukvården. Min resa till hälsa har varit lång, och den är inte över än. Det började ju för flera år sedan, med att jag sökte hjälp för ätstörningen.

Jag skrev en egenremiss till SCÄ (Stockholms Centrum för Ätstörningar) och fick genom dem både aktiv terapi med dietist och grupp-KBT med läkare och psykolog. Jag kan utan tvekan säga att det är något av det bästa jag gjort. Och tack vare svenska sjukvården behövde jag aldrig betala mer än upp till gränsen för frikort.

Efter jag friskförklarades gick det ju några år innan beslutet om en GBP mognade fram hos mig. Jag hann gick igenom ett stort uppbrott och hamnade i någon typ av livskris. Det tog tid och mycket stöd innan jag orkade ta tag i min hälsa igen. Jag skrev en egenremiss den här gången också, till Danderyds sjukhus. Jag genomförde min operation den 2 november 2015. Igen, tack vare den svenska sjukvården har jag inte betalat mer än en bråkdel.

Jag mår så mycket bättre nu. Det är jag evigt tacksam för. Men alla har inte samma tur. Det finns människor som måste kämpa för att ens bli trodda av sjukvården, kämpa för att få rätt diagnos ställd, och när de väl fått det får de ändå inte den vård de behöver, eftersom vården i det här fallet är samma sak som fettsugning. Det är skrämmande. Läs här om min fina vän Jenny som äntligen fått rätt diagnos ställd, men som ändå inte får vård.

Det handlar om lipödem. Många lider av det, men det är svårt att få rätt diagnos ställd, och ännu svårare att få rätt vård. Så hur tacksam jag än är tänker jag på dem som inte har samma tur att ha ett hälsoproblem som samhället erkänner.

tacksam1.jpg

Annonser

Tacksam

Idag känner jag bara en sådan enorm tacksamhet för att jag har så många fina vänner som låter mig vara en del av deras liv, och som jag låter vara en del av mitt.

ThankfulThursday11212013

Mot helgen!

Först och främst, tusen tack för fina kommentarer! Ni anar inte hur skönt och peppande det är med så många fina människor som bryr sig, och faktiskt tar sig tid att skriva en rad. Stora kramar till er!

Träningen igår blev mycket bättre än de varit de senaste dagarna. Det berodde säkert på typen av övningar (fokus på armar och axlar) vilket i sin tur ledde till att jag inte hade så ont. Dessutom var jag ju fast besluten att göra passet till ett bra pass, där jag verkligen kände att jag tog ut mig! 30 minuter och mängder med svett senare, hade jag bränt bort 640 kcal. *dansar happy dance*

Nu blir det gymuppehåll över helgen. Vi beger oss ner till Småland över helgen. Förhoppningsvis regnar det inte alltför mycket så man kan ta lite promenader istället.

Vad ska ni hitta på helgen?