Målbilder och identitetsfrågor

Gruppträff 2 igår. Det handlade om målbilder och att visualisera hur man ser på sig själv och där man kommer vara när man är klar. Jag hade en ganska jobbig aha-upplevelse igår när jag insåg att jag inte bara inte vet vem jag är nu, utan jag har ingen aning om vart jag är på väg. Och som Linda sa: ”Det spelar ingen roll vilken väg du tar om du inte vet vart du är på väg.”

Och sanningen är att jag inte vet. Jag vet inte vem jag är eller vart jag är på väg. Det är en problematik som började långt innan jag och exet gick isär och har troligen pågått länge, länge.

Hur tar man reda på vem man är? Det är ju inte bara att liksom ”hallå, vem är jag? Jomen jaha, nu vet jag! Tack och hej!”. Hittills har det krävt otaliga tankar, funderingar och känslomässiga resor att ta reda på åt vilket håll jag ens ska vända mig. Jag misstänker att det kommer fortsätta ta en ganska lång tid.

Men det kanske är okej?

Du är ansvarig för din egen framgång

När jag hade mitt senaste motivationssamtal på Itrim så min hälsocoach Linda något väldigt smart och sant: ”Du är ansvarig för din egen framgång”. Och på gruppmötet senast gick vi igenom hur man är ansvarig för sina val och att man ska stå för de konsekvenser som man vet kommer. Oavsett vad man väljer.

Och det vet vi ju. Vi som är överviktiga, vi vet 9 gånger av 10 hur vi ska äta för att gå ner i vikt. Det är inte där problemet ligger. På samma sätt kan man se problemet åt andra hållet. Vi vet ju att om vi stiger av den så kommer det leda till en viktökning eller åtminstone ett avstannande av viktminskningen. Vi vet detta. Ändå övertalar man sig själv att man är värd det, att man ska tag i det imorgon igen, eller tusen andra anledningar som verkar så bra precis just då.

Nej. Du är ansvarig för din egen framgång. Så är det.

Jag är ansvarig för min egen framgång, oavsett om det gäller vikt, jobb eller kärlek. Jag kan inte styra över om någon annan lämnar mig, om det blir nedskärningar på jobbet eller om jag äter och tränar som jag ska och jag trots det står stilla ett tag.

Men jag kan alltid vara så bra jag kan. Jag kan följa mitt kostprogram och träna regelbundet. Jag kan se till att jag sköter mitt jobb och att jag utvecklar mig, och jag kan se till att kommunicera och vara ärlig i mina relationer. Inget annat kan jag styra över, och därför väljer jag att släppa det.

Jag är ansvarig för min egen framgång.

There and back again

Jag har bokstavligt talat varit på botten och vänt. Därför har det inte alltid gått helt bra med Itrim, jag har gjort sämre val än jag borde. Men trots detta har jag gått på mötena och jag har varit på motivationsmöte med världens bästa hälsocoach Linda. Därmed är det nystart som gäller från och med imorgon.

Känner mig nöjd och peppad med det, så om nu bara förkylningen kunde gå över så kommer det här bli kanonbra!

Dag 6

Imorgon kommer jag ha gått en vecka på itrims VLCD-diet. 600 kcal om dagen, trodde aldrig jag skulle fixa det, men tro det eller ej, jag har fixat det i 6 dagar! Det känns rätt okej, även om jag skulle ljuga om jag sa att jag inte drömmer om mat ibland.

Jobbigast har det väl varit när jag har varit med kompisar ute som har fikat eller ätit riktigt flottiga saker som typ hamburgare. Annars går det rätt okej faktiskt.

Imorgon ska jag väga mig igen, då är det som sagt en vecka sedan jag började. 😀

Starten

Så har jag gjort två dagar med måltidsersättning och börjar idag på den tredje. Det har både varit bra och dåligt.

Första dagen var hemsk. Jag var hungrig, frusen, kissade konstant och tyckte inte speciellt mycket om det jag smakade.

Det har dock blivit bättre, och nu smakar det mesta helt okej. Imorgon har jag första gruppträffen också, det ska bli roligt. 🙂

Idag börjar det

Idag börjar det, på riktigt. Jag har skrivit in mig på Itrim. Nu kör jag, på riktigt. Ut med det gamla, in med det nya.

Tre månader av det här året har jag sörjt, nu räcker det. Nu vill jag inte mer. Det firar jag med att påbörja vad som förhoppningsvis ett riktigt äventyr.

Det här är min nya resa.