Stolt

Som jag har skrivit om förr är jag mitt uppe i genomgången av ett nytt träningsprogram. Det påbörjades förra veckan med genomgång av pass 1 och igår var det dags för pass 2. Vilken skillnad säger jag bara! Roliga övningar, men utmanande och betydligt tyngre vikter än tidigare. Efter passets slut igår var jag en millimeter ifrån att krypa fram, jag var till och med tvungen att sitta en stund innan jag orkade klä på mig för att gå hem.

20130319-070722.jpg

På bilden ovan försöker jag illustrera hur jag mår, men ser mest galen ut tycker jag. Men jag ska inte sticka under stolen med att jag fullkomligt älskar det! Man SKA vara slutkörd efter ett ordentligt pass, vad är annars meningen? Nästa genomgång är på torsdag, helt perfekt eftersom arbetsdagen avslutas med långt personalmöte.

20130319-070733.jpg

När jag kom hem efter träningen hade mannen fortfarande inte kommit från jobbet. Intressant nog väljer jag att ställa mig och laga risotto, som inte bara tar en stund utan man måste stå vid spisen hela tiden – bokstavligen! Och ja, det ser ut som gröt på bilden, men det smakade i alla fall som det ska! 😉

Nu är det ny arbetsdag som gäller, efter det ska vi på Stand Up-middag ikväll, en födelsedagspresent som mannen fick från företaget han jobbar på. Det blir förhoppningsvis både roligt och bra.

Tiden springer

Herregud, man hinner ju knappt blinka innan hela helgen är över och det är måndag igen!

Vi hade en mycket trevlig söndag, med lunch hos C. Hon fixade kyckling med bulgursallad och en himmelsk sås (gjord på grädde, Philadelphiaost och champinjoner…). Vi tog sällskap med henne och en av hennes vänner till hockeyn, som ju också slutade bra. Dåligt drag på läktarna dock. Lite avslaget nästan, trots vinst med 5-1.

20121021-200923.jpg

Gammal bild, men det är ju ungefär såhär varje match.

Jag hade tänkt blogga när jag kom hem, men efter att vi lagat mat och ätit somnade jag i soffan. Inte så konstigt kanske, jag tränade både på lördagen och söndagen, så var ganska slut faktiskt. Jag flyttade mig till sängen innan 10 (!) och hann inte mer än lägga ner huvudet förrän det var dags att gå upp igen… Det kändes så i alla fall.

20130121-210116.jpg

Bild från i lördags, innan jag och mannen gick ut.

Idag började annars vårterminen för oss på skolan. För min del innebär det fler kurser och mindre planeringstid. På grund av strul blev det inte så mycket lektionstid som jag hade tänkt mig, men det får lösa sig ändå.

Hade också mycket välbehövligt PT-pass inbokat tidigare idag. Skönt med en ordentlig genomkörare, framför allt när man börjar märka skillnad på ork. Kände mig riktigt på gång också, för första gången sedan jag blev sjuk. Uppvärmningen gick riktigt bra (cyklade 1 mil på ca 20 min) och själva träningspasset gick ännu bättre. Sista tio körde vi lite cirkelträning, mest för att jag inte var ”tillräckligt trött” (PT:ns ord, inte mina, hehe!). Det kändes i alla fall riktigt, riktigt bra.

20130121-210058.jpg

Lördagens träningresultat.

Ett foto i timmen (typ) – 13 december

13 december, årets Lucia-dag, kan sammanfattas som en av de värsta och bästa det här året. Det känns som om jag upplevt riktiga lågvattenmärken (läs tidigare inlägg) och nu på eftermiddagen har jag upplevt en high som jag sällan gjort tidigare. Helt sjukt att allt det här kan hända på en dag… Här kommer i alla fall, som utlovat, ett foto i timmen. Eller, i ärlighetens namn är det nog mer ett foto var tredje timme typ. Men ja ja.

20121213-200233.jpg
På väg till jobbet. Det är kallt, jag är trött men ännu vet jag inte vilken skitdag det här kommer att bli.

20121213-200243.jpg
Frukost på jobbet. Idag: grov ostfralla och apelsinjuice.

20121213-200252.jpg

Läser viktiga dokument om särskilt stöd. Japp, vid det här laget har jag redan brutit ihop.

20121213-200300.jpg
Äntligen lunch! Wallenbergare vankas det, idag med sällskap av fantastiska vännen och tillika kollegan V.

20121213-200308.jpg
Precis vid starten av kvällens träning. PT-pass, men innan dess kör jag uppvärmning på egen hand.

20121213-200316.jpg

Ca 45 minuter senare, grymt trött och det här är resultatet. Men jag är så stolt över min fantastiska kropp, vilka övningar jag klarar att göra nu! Det riktigt bränner i magen efter dagens pass, lyckan är stor vid insikten att jag inte skulle ha klarat det här för sex månader sedan!

20121213-200325.jpg

Det blev köpemiddag, men av den mer nyttiga sorten: lax och potatis i dillsås med mathavre. Nom nom. Kvällens mycket förtjänade fika blir clementiner och julmust.

Och det var min Lucia. Hur var er?

Pust!

Första träningspasset sedan förkylningen slog till. Eller, egentligen är det sedan magsjukan också, jag hann ju bara träna en gång mellan de två.

Idag hade jag min PT igen, så himla skönt att köra kroppen ordentligt. Oj så tungt det var på kroppen, men konditionsmässigt kändes det riktigt bra. Det blir att träna överkropp och armar ett tag framöver nu!

20121129-210803.jpg

Och såklart var det halt och jävligt på vägen hem. Snön har kommit till huvudstaden. Blä för det.

Vardagen

Nu kan man nog säga att vardagen kommit igång på riktigt. Eleverna är tillbaka i skolan, jag har haft regelbundna arbetstider i snart en månad, och igår slog jag och mannen fast att vi tränat regelbundet på World Class i snart två månader. Det är i och för sig inget konstigt med att träna regelbundet, inte om vi räknar med alla powerwalks vi tagit under året. Men det är stort att vi tränar regelbundet på ett gym.

Igår hade jag egentligen ingen lust att gå dit. Ändå gjorde jag det och så fort man kliver in i receptionen är det lite som att komma hem. Mm, jag vet, det är seriös floskelvarning på det! Det är lite så det känns. Jag känner mig hemma bland maskinerna (en del i alla fall) och jag räds inte att ta plats bland alla andra. Det är skillnad.

På senare tid har jag börjat öka intensiteten i träningen, både genom att vila lite mindre och höja tyngden. Det, mina vänner, är framgång! (Fast jag orkar fortfarande inte mer än max 30 min på crossen, Linda! 😉 )

Bildens källa.

Stel

Jag får be om ursäkt för all träningsfokus just nu. Men ni vet ju att bloggen speglar mitt liv, och just nu är de träningen som dominerar både mina tankar och min tid. Eller nja, tekniskt sett är det väl jobbet som tar all fysisk tid, men ni förstår vad jag menar.

Träningsvärken brände redan i benen sedan igår när jag klev in på World Class efter jobbet idag. Skit samma, har jag sagt att jag ska träna, så ska jag träna. En kort uppvärmning på crossen och sedan igång med programmet som jag fått. Det tog lite drygt 30 minuter att genomföra, och sedan lite nedvarvning på crossen igen. Allt som allt 45 minuter. Helt okej tid och oj vad jobbigt det var! Massor med svett och hög puls. What’s not to love?

Bilden är tagen idag, direkt efter träningen när jag precis skulle gå hem. Det syns inte så väl på bilden, men på ryggen är tröjan genomsur och armarna är fulla av blöta fläckar där jag torkat bort svett ur ögonen.

Nu har jag däremot blivit stel, trots stretching. Undrar hur det kommer kännas imorgon då…

 

Kick ASS

Alltså, wow! Jag har kickat ASS idag på första träningspasset (som ändå bara var intro)! Nu jävlar säger jag bara!

Helt fantastiskt kul och så jobbigt! Benen bränner, magen bränner, rumpan bränner. Precis som det ska.

Programmet täcker fyra pass i veckan, så jag har möjlighet att få in ett konditionspass också. Nu ska fettet flyga!

*glädjedansar på mattan*

Never give up

Never give up sa vi va? Sagt och gjort, 30 (ibland väldigt tuffa) minuter på crossen idag. Fortfarande trasig motionscykel.

20120804-121224.jpg

Som uppvärmning och cool down är den tio minuter långa promenaden hem helt perfekt. Och väldigt vacker idag.

20120804-121348.jpg

Nöjd och glad, nu dags för lunch.